idag är det torsdag den tjugofemte september. en helt vanlig dag kan tyckas, och jaa, när jag tänker efter så är det nog en ganska vanlig dag. jag började dagen som vanligt, att gå en promenad, något som jag har gjort till en vana i mitt nya liv. jag åkte sedan och köpte pastasallad och åt med min gudmor. jag åt middag hos min gudmor och åkte sen hem till mig. satte mig ned och kopplade av en stund med dator och tv. sitter just nu och väntar på idol, äntligen. idol är bra!

en helt vanlig torsdag. (?) neej. denna torsdag känner jag att det är något annorlunda. jag känner mig piggare, fräschare och mer levande. lite konstigt känns det också men jaa, det är så jag känner. jag är nitton år och har tagit studenten i år. jag har jobbat hela sommaren och latat mig. den första september blev jag arbetslös and i love it. även om jag har blivit väldigt lat, känner inte att jag orkar göra någonting direkt, men det är ganska skönt. hursomhelst, denna underbara nya känsla har nu helt plöstligt kommit. en promenad om dagen är verkligen skillnad mellan, kanske inte liv och död, men iallafall mellan att orka och inte orka. nu har jag börjat orka.

och att orka är viktigt. man blir på bättre humör och allt blir så mycket lättare. jag har varit less på slutet men har egentligen ingen anledning. jag har världens finaste människor omkring mig, helt underbara människor som jag älskar mer än allt annat på den här jorden. högst på listan står självklart älsklingen och familjen. min älskling är helt fantastisk, att han orkar med mig är ett under, hade jag varit han hade jag gett upp för länge sen, men han hänger kvar. och familjen är ju alltid familjen. jag har väl egentligen inte den "riktiga" kärnfamiljen. jag har en mamma, men ingen pappa, har istället en christer. har inga biologiska syskon men jag har min syrra. detta är väl inte den riktiga kärnfamiljen men för mig är det en kärnfamilj. jag har alltid haft min mamma, det har alltid varit hon och jag. men jag har aldrig haft någon pappa så för mig så är inte en pappa en del av en kärnfamilj, istället har jag min christer och syrran. så min kärnfamilj är mamma, christer och syrran. min familj som jag älskar.

det vart mycket skrivet idag. kände att jag hade mycket jag ville skriva. det jag iallafall känner är viktigast det är att man måste orka leva. man kan inte sitta som en soffpotatis och vänta på att livet ska gå förbi en, man måste leva det. annars så finns det ju ingen mening med livet. nog kan jag ibland fundera vad meningen med livet är men jag har kommit fram till att det är man själv som ger det en mening. att inte göra någonting ger ju absolut inte livet någon mening så. ge ditt liv en mening. jag har nu gett mitt liv en mening för - jag vill känna att jag levt mitt liv. jag vill inte sitta när jag är nittio år och ångra att jag inte gjorde allt jag önskar att jag gjort. jag tänker göra allt jag vill, även om jag ibland tvekar så ska det göras. jag tvekar varje morgon om jag ska orka gå på min dagliga promenad men jag gör det ändå. jag tvekar redan nu på om jag ska våga hoppa bungy jump i australien, men jag ska göra det för jag tänker inte ångra mig när jag är gammal. ta till vara på livet, som sagt - ge det en mening! om du inte tänker ge det en mening, så har det helt enkelt ingen mening, så är det bara! det är detta jag insett idag, och det är därför det inte är en vanlig torsdag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

www.aromat.blogg.se

jaa, ett tag framöver tänker jag dubbelblogga. www.aromat.blogg.se kika gärna in :) ...

http://www.youtube.com/watch?v=1kwEwLdgYnk

fy faan vilka vidriga människor han tar dit ibland. just nu sitter jag och kollat på en hallick som väger säkert 200 kilo och står där utan tröja och äcklar sig, bläää! men jaa, jag kollar ju frivilligt men ändå. huvva, nu har jag bytt kanal. tror at...

just nu sitter jag och ser på providence, ganska roligt program faktiskt. funderar på att se en film nu, vet bara inte riktigt vilken. har några alternativ, får se vad det blir! har ätit världens godaste (nyttiga) lunch, hur gott som helst, kommer no...